Lagavulin 23 Years (Casks of Distinction, fat #5745)
Privatbuteljerad OB Lagavulin? Ja, faktiskt, tro det eller ej.
Lagavulin 23 yo 1992 (55,7%, OB 2016, European oak sherry butt #5745, utvald av Boyao Zhao)
Nu har jag ingen aning om vem just Boyao Zhao är men en egen Lagga har han i alla fall.
420 flaskor blev det och den betingar ett pris på runt 24-25 tusen kronor per flaska.
Doft:
Angenäm, citrusdriven doft. Syltade apelsinskal finns där men också fräsch citron. Röken ligger gömd under frukten men finns där långt bak. Lite vegetativ, örter, mynta specifikt.
Smak:
Mer citrus, lite lakrits, clean rökighet. En kraftig och fyllig dram med en härlig munkänsla, om än något stram i sin finish. Här finns ingen insmickrande sötma överhuvudtaget och sherryn lyser lite med sin frånvaro. Man kan ana choklad i bakgrunden men jag skulle snarare säga att klingar ut lite havsnära med jod/sjögräs/havsluft i eftersmaken. Rökmattan finns där men den är inte dominerande och väldigt ren. Whiskyn öppnar kaxigt och kryddigt och avslutar stramt och lite skönt bittert. Helt klart en kul whisky.
Vad är då Casks of Distinction?
Det hela verkar vara ett marknadsgrepp av Diageo som är världens största spritbolag. De erbjuder, likt en del andra (Laphroaig till exempel) att buteljera en egen utvald originalbuteljering. Laphroaig har sedan tidigare gjort detta för till exempel La Maison, Dr Jekylls Pub i Oslo, IKI Shouten m.fl. Dock har jag aldrig hört talas om att Diageo skulle ha tillämpat detta för någon Lagavulin. Självklart krävs det en extremt fet plånbok för att få välja ut ett fat hos hemliga Lagavulin men möjligheten verkar finnas.
En buteljering utanför min och många andras prisklass tyvärr, men god är den. Man måste ju också medge att det kittlar lite i tanken att ha möjligheten att få sin egen originalbuteljerade Lagavulin men det får väl bli i en annan livstid 😉